HISTORIA

Historik

Utdrag ur: Forsande vatten som grund för näringsverksamhet. Hånsfors Bruk AB (2009-04-08)

Svante Karlsson, Fil. Dr Kulturgeografi

Redan under 1500-talet etablerades kvarnrörelse och från 1800-talets första hälft drevs en såg i forsen i Hånsälven. Under 1870-talet etablerades ett  träsliperi, efter att ägaren till Töcksfors Järnbruk, Elof Lagrelius, år 1871 förvärvat fallrättigheterna och marken vid Hånsforsen. Järnbruket i Töcksfors hade samma år nedlagts och ombildats till ett träsliperi som kompletterades med träsliperi och massafabrik vid Hånsforsen. Verksamheten i Hån bedrevs under namnet Hånsfors Bruk AB.

Under 1880-talet sålde Lagrelius verksamheten till svärsonen Johan Nicklas Biesert som utvecklade Hånsfors Bruk så att det 1897 även omfattade papperstillverkning. Under 1900-talets början renodlades verksamheten till att endast omfatta papperstillverkning. Massa inköptes därför från andra bruk i landet. Produktionen vid bruket var i huvudsak inriktad på olika kvalitéer av omslagspapper på två produktionslinjer (PM 1 och PM 2), bland annat till apelsiner, knäckebröd (Leksandsbröd och Orsabröd), toalettpapper och presentpapper. Under 1940-talet etablerades en produktionslinje för tillverkning av bärkassar och brödpåsar. En specialitet inom påstillverkningen var möjligheten att erbjuda färgtryck. Påstillverkningen vid Hånsfors Bruk är att betrakta som en av grunderna till den påstillverkning (både av plast och papper) som inom flera olika företag bedrivs än i dag i västra Värmland.

Johan Nicklas Biesert var förutom engagemanget i Hånsfors Bruk AB också en av intressenterna i Töcksfors Bruk och Sundhagsfors Bruk (Skillingmark). Under Bieserts tid som brukspatron etablerade Hånsfors Bruk en kraftstation i Töcksfors, där en inskription på Hånsfors Bruks AB på den nordliga fasaden än i dag vittnar om kraftstationens ursprung.

Biesert sålde Hånsfors Bruk AB till det norskägda bolaget Sanners Söners AB som tidigare förvärvat andra bruksverksamheter i västra Värmland. Under 1930-talets början förvärvade det göteborgsbaserade Torsten Brunius AB Hånsfors Bruk och drev det fram till nedläggningen. Torsten Brunius AB bedriver fortfarande verksamhet med handel av papper- och massa med säte i Göteborg. Kraftrörelsen i Hån och Töcksfors såldes till Sundhagfors Kraft AB, och ingår numera i Fortum.

Bruksverksamheten vid Hån nedlades 1950 efter att konkurrensen från större produktionsenheter blivit allt för besvärande. Kort efter nedläggningen etablerades en slags ungdomslokal i papperssalen där traktens ungdomar umgicks. 1952 etablerade Sune Sahlin, genom bolaget Sahlins Industrier AB, en bilskrotningsverksamhet i de gamla brukslokalerna. I likhet med många andra bilskrotar längs riksgränsen mot Norge, var det den norska marknaden som lockade. Norge hade efter kriget infört restriktioner på bilförsäljning eftersom de bilar som kom till landet genom bland annat Marchallhjälpen inte räckte till för att tillgodose behovet. Import av bildelar som senare kunde sättas samman i Norge var emellertid ett sätt att kringgå det norska regelverket. Bland de mer kända bilskrotarna längs gränsen märks Kalle i Eda och Bröderna Ivansson i Båtsnäs. Bildemonteringsverksamheten drevs fram till 2005 då den avvecklades i samband med att fastigheten försåldes till det nyetablerade fastighetsbolaget Hånsfors Bruk AB. Det nybildade bolaget har sedan fastigheten förvärvats gjort en omfattande uppstädning av det gamla bruksområdet genom att resterna från 50-års bildemonteringsverksamhet tagits bort.

De kvarvarande byggnaderna vid bruket i Hån vittnar om en intressant del av den värmländska industrialiseringen. Den kvarvarande papperssalen, uppförd i tidstypisk stil 1871, är att betrakta som mycket bevarandevärd och en av få bruksbyggnader uppförda av trä som fortfarande finns kvar i Värmlands län.